Jag bloggar - alltså blottar jag.

Jag har ett problem. Sitter här och smuttar lite på en kopp té, samtidigt som jag försöker komma på något att skriva om. Försöker fundera på vad som stör mig, och vem man kunde snacka skit om och hänga ut på min blogg. Jag stör mig på att det finns inget jag stör mig på just nu. Det betyder väl i princip att jag inte har något liv. Man borde väl rimligtvis gå runt och bli störd på olika saker om man hade ett liv? Blodtrycket hålls högt liksom av egna krafter, helt utan yttre influens.

Okej, en sak har jag nog stört mig på. Jag stör mig på typer som stör sig på mig. Vem tror dom att dom är egentligen? Vet dom int vem jag är? Enligt mig så borde jag nog få cykla precis var jag vill, även om det int är någon cykelväg, utan att någon syyrsärring med pH runt 1 öppnar säften åt mig. Håll munnen fast bara så behöver ja int ta del av din andedräkt, tack! Jag är int intresserad av er respons gällande mina trafikvanor. Stör ni er på mig så ta då nervsemester och åk till Teneriffa som alla andra junttin. Mig slipper ni inte, så bättre fly än illa fäkta.

Nästa gång någon klagar på mitt cyklande så får dom hundexkrement i sitt brevinkast som present av mig. Jag vet var ditt hus bor, och vad du heter på dörren, så PAZZA ZIG!