Pråblem part två

Det var en gång en liten lokaltidning som skrev om allt mellan himmel och arg i dag, men alltsom oftast om negativa saker som hände i den aningen större grannstaden. I grannstaden fanns också en lokaltidning som jag har ingen aning om vad dom skrev om. Detta av den enkla orsaken att jag haft nöjet och förmånen att aldrig behöva läsa den. Nu blåste nya vindar in över dom två städerna och någon som tydligen funderat på saken lite närmare bestämde att dom bägge tidningarna skall slås ihop. När man hittat på ett nytt namn för fusionstidningen så var det många som ansåg att detta namn var en riktig Österbottennotering. Därför vill jag ge några lämpliga namnförslag med tillhörande slagkraftiga förkortningar. Det är tydligen väldigt viktigt med förkortningar.

- BibelBältsBlaskan (BBB)
- Karleby Kronoby JaKobstad (KKK)
- Pampeser ALLgEmeine (PALLE)
- OstroBotnias Sanning (OBS)
- SmåstadsBLadet (SBL)
- norra SVEnsKösterbottnIngen (SVEKI)
- REVideradE KyrkPRESSen (REVEPRESS)

Ifall någon av mina namnförslag vinner så kräver jag att silhuetten av mitt ansikte ska vara uppe i högra hörnet på paradsidan av varje nummer. Inga namn eller annat tjafs. Bara mitt fejs.

Pråblem med påst påsk traumatiska stress syndråm

Hjärnan är liksom nollad. Ni vet, det händer ingenting. Man kommer inte ihåg någonting. Tror jag har haft roligt, men kan inte veta riktigt säkert. Kanske bäst att int fråga så mycket utan bara leva i den tron. Sådana som lever i tro brukar väl generellt sett vara lyckliga. Lyckligt ovetande om den ofta så brutala sanningen. Men sanningen är väl också relativ? Eller är den absolut? Kan någon påstå att sanningen är relativt sannolikt absolut, eller blir det heltenkelt för paradoxalt då? Vem bryr sig, och i vilken grad?

Livets stora dilemma är ju att lyckas ställa sina egna problem i lämpligt perspektiv till andras. Om grannens problem är värre än mina så är kanske dom egna problemen i kontrast till grannens inga problem längre. Lite som invers skadeglädje, men int riktigt. Man är inte glad för andras missöden och elände, men man blir liksom lite mindre knäckt av att man själv inte har det så dåligt ställt. Tänk vad det är lätt att manipulera sin egen hjärna och finna vägen till sann mindre olycka. Allt vad som behövs är att ställa ens egna tankar i rätt proportion och relation. He kan alltid bli värr! Narcissism i måttliga mängder är hälsosamt.

Rökare har lägre IQ än snittet

Min senaste fältstudie visar att rökare har lägre IQ än snittet, dvs IQ<100, och är dessutom väldigt outvecklade grottmänniskor. Speciellt tydligt kommer detta fram hos salongsberusade kvinnor. För att påvisa detta faktum behöver man endast ta ut sig på stan en fredags eller lördagskväll. Vet int för hur mångte gången denna "vinter" jag träffa på en kvinna som kommer och frågar efter eld. Hur dum får man vara om man köper tobak men inget att tända dom med? Ser jag sen ut som nån pyroman, eller varför sku just jag ha eld??? Jag hatar tobaksrök, så för mig är nog ribban lägre att jag tänder på grannens dass än just din cigg om jag råkar ha tändstickor på mig!

Denna fråga, "Har du eld?", tycks också vara ett arv sen stenåldern. Då var ju elden ekvivalent med överlevnad och styrka. En grottman som hade eld var säkert väldigt eftertraktad och hade hög status. Utan eld så frös man och risken för att något rovdjur anföll en var mycket större än om man satt bredvid en brasa. Elden betydde värme och trygghet, ända tills någon berusad grottkvinna slog sig ner och släckte hoppets låga för gott. Allt som fanns kvar för grottmannen när värmen och tryggheten var ett minne blott var väl sen att dränka sina sorger i t.ex. en Gt... Fanns det annars Gt på stenåldern?

Rökiga grejer

Den ursprungliga idén var att ha roligt tillsammans och sen skulle vi glömma bort att allt hänt. Lite som en enkvällsjuttu då, men på ett semiplatoniskt plan. Fast nu blev det så att någon illvillig själ hade bandat in hela härligheten. Denna händelse är officiellt redan preskriberad så därför täcks jag hänga ut materialet här. Skam existerar heltenkelt inte mera.

Eftersom resten av detta gäng är proffs på riktigt, och eftersom "alkoholilla oli ehkä hieman osuutta asiaan", så vill dom sannolikt inte bli kopplade till mig i något avseende. Därför kan vi lämpligast kalla detta projekt för t.ex. "A tribute to Le Joupeais & the Otajts". Och ja, det tar en minut innan det kör igång, men den som väntar på något gott kommer troligtvis att bli besviken... Njut av helgen, inte av musiken!

tapza – smoke on the water (cover)

Det går bra

Det går bra i Finland idag. Nästan så bra att jag funderar allvarligt på att flytta utomlands. Detta samhälle behöver inte min hjälp just nu, man klarar sig helt bra här utan min insats. Vet inte för hur mångte dagen i streck som tv-nyheterna hade som första nyhet utrikesministerns SMS-lekar. Fyrans nyheter igår kl 23.15 citerade dessutom republikens språkrör numero uuno, d.v.s. Seitsemän päivää. Jepjep, Halle Lujaa och Påsk Haren Krishna! Jag har alltid vetat att det finns massor av idioter här i landet, både vanligt folk och mediafolk, men på något vis så har man väl hoppats på att dom smarta idéerna och gärningarna överväger idioternas påfund. Men när man återkommande ser detta som rikets nyhet nummer ett, så senast då börjar jag söka efter billiga enkelbiljetter till något land som har verkliga problem. Ministern skickar SMS och därför stiger blodtrycket för många medborgare. Hjärtattacken ligger nära till. Undrar hur många som dött i Finland p.g.a. stressen dom tagit på sig i.o.m. denna skandal? Och vad borde man då göra rent konkret? Installera alkolås på ministerns mobil som straff?

Andy Mckee

Om att förstå saker

Ibland så undrar man bara. Vad, hur, varför? Frågorna är så många men svaren så få. Jag vill gärna förstå människor, men ibland så lyckas jag heltenkelt inte ens i mina vildaste fantasier. Visst är det samtidigt befriande att inse ens egna begränsningar, att man är en vanlig människa som bara står där och gapar utan att veta om man borde göra något, och isåfall vad? Jag har rätt att inte förstå allt, jag förväntas inte förstå allt, jag får vara hjälplös. Poängen är inte alltid att förstå, poängen är att man tänker efter och kanske inser att man inte förstår. Förstår man det så har man förstått saken rätt.

Bilden är från Backasgatan 49, Helsingfors.

Med fokus på Mastodonter

Idag är jag inte hemma. Idag är jag HÄR! Fick äran att gästa den eminenta Christian Irjalas blogg, och lämnade förstås ett personligt visitkort efter mig. Hyggligast är väl om man endast skiter i eget bo, men ibland kan det inte hjälpas att andra får lida.

I lördags hade jag dessutom nöjet att bli guidad av Christian på en safari bland alla dessa konstverk. Om inte Julian Schnabel själv är en mastodont, så är hans fotavtryck på Kiasma nog verkligen av sådan kaliber. Magnituden är magnifik, och kvaliteten iögonfallande. Om inte mastodontens schnablar då, så Schnabels Mastodonter, i väldigt positiv bemärkelse.

Foto 1&2, tapZa. Foto 3, Christian Irjala.

Tigger du så tigger du stryk!

Nu skall Helsingfors stad skicka en delegation till Rumänien för att försöka reda ut problemet med dom rumänska tiggarna vi haft nöjet att inhysa i snart ett års tid nu. Man är rädda för att dom skall föröka sig exponentiellt när vädret blir varmare igen. Lycka till och Allahu akbar! Ni kan samtidigt ta en avstickare via Afrika och rätta till u-landsproblemet och fast utrota malarian på hemvägen. Jag vill också rädda världen, så om skattebetalarna finansierar så kan också jag resa runt och sprida min glädje, knowhow och varför int mina gener i samma väva.

I inslaget dom visade i tians nyheter igår sa en av tiggartanterna att hon hade fem små barn hemma i Rumänien och att hon ska åka hem så fort hon får skrapat ihop pengar för en flygbiljett. Just så. Hon har lämnat barnen hemma och åkt hit för att tigga ihop för en biljett hem. Logiken är solklar.... NOT! Varje gång jag ser dom sitta där och låtsasdarra får jag lust att sparka till deras pappmugg. Jag blir så arg. Förra veckan såg jag en ung kille som annars såg alltför frisk ut för att göra pengar som tiggare, men han hade som tur hittat en krycka som han haltandes gick runt och väsnades på stenplattorna med.

Vem tror på riktigt att dom åker hem om man ger dom fyrk? HALÅÅÅ!!! Det hela handlar om att utnyttja våra skuldkänslor för att finansiera organiserad brottslighet. Just det, organiserad brottslighet är vad det handlar om! Dom som är fattiga påriktigt har inte råd att resa runt halva världen för att tigga! Tiggarna klär ju förstås ner sig när dom går till jobbet, int kan man ju jobba med fina kläder för då förtjänar man dåligt. Dessutom så går största delen av deras inkomster i "skatt" till någon lyckligt lottad maffiaboss, men det tänker ju inte den givmilde blåögde finnen på... Härom dagen såg en bekant hur ett gäng av dom hade samlats på rökpaus bakom steissin. Det är väldigt organiserat och allt är noga uttänkt. Tigger du så tigger du stryk, iallafall av mig! Har du skuldkänslor eller vill hjälpa så skänk då dina slantar till röda korset eller någon annan vettig organisation, inte maffian!

Drycker

Dr Pepper, USA
Toiset tykkää, toiset ei!

Lovar att dricka endast outspädd Dr Pepper eller vatten resten av mitt liv*.

(*åtminstone denna vecka)

Reflexioner från bardisken

Hur kan något heta "non-alcoholic partydrink"? Är det bara jag som ser paradoxen i det hela? Att festa utan sprit är ju som att flyga i turistklass, tror man det blir bra så lurar man nog sig själv. Jag tyckte drinken hade ett så roligt namn att jag handla en förra veckan, en hel flaska för att vara mera exakt. Nu ser jag poängen med det hela. Dricker man endast sådana så känns livet efter efterfesten som en fest. Nu önskar jag att så skulle ha varit fallet för min del. Jag drack ej av den flaskan, utan skänkte bort den med en ironisk baktanke. Livet känns inte alls som en fest just nu, livet känns som turistklass på Aeroflot, eventuellt högtflygande men inte alls så givande.

Varför festa då? Behöver man festa för att leva, eller måst man leva och ladda upp med energi för att orka festa? En fest borde väl rimligtvis vara något som tillför energi till ens tillvaro eftersom det är något man ser fram emot och som man ofta frivilligt betala dyra pengar för. Men är det så? Nu undrar jag om vi mänskor är dumma i huvudet? Eller okej, kanske man int borde dra alla över en kam, är jag dum i huvudet? Hursomhelst, nu ska det bli en kopp cappuccino, non-alcoholic non-partydrink.