30 april, 2008

Idioters trafikvanor

Bind bilskatten och varför int även bränsleskatten och bilförsäkringen direkt till chaufförens IQ med principen att desto lägre trafikvett, desto mera buntar rullar man ut. Får lust att rispa till ett tiotal bilar varje gång jag cyklar eller går genom centrum. Varifrån kommer alla dessa ljushufvuden som trampar på gasen när dom ser att folk ska gå över skyddsvägen, bara för att 20 meter senare tvingas nitbromsa för den 5 km långa bilkön? Hejja hejja, friskt tänkande! Jag tycker att man borde ha rätt att rispa till sådana idioters bilar.

Sen så borde man ha rätt att sparka till alla bilar som stannar på en skyddsväg eller ett övergångsställe för cyklar. Tror dessa åtgärder skulle ganska snabbt rätta till problemen. Jag kan ställa upp och jobba frivilligt som bilsrispare och plåtsparkare. Det sku vara ett rent nöje! Sen så vill jag också ha rätt att cykla över alla fyllon som int kan gå rakt i en stor folkmassa nu på wappen. Jag har fart på när jag kommer med min cykel, så passa er alla fyllon! Dricker du så drabbas du! Glada wappen!

29 april, 2008

Jag bloggar - alltså blottar jag.

Jag har ett problem. Sitter här och smuttar lite på en kopp té, samtidigt som jag försöker komma på något att skriva om. Försöker fundera på vad som stör mig, och vem man kunde snacka skit om och hänga ut på min blogg. Jag stör mig på att det finns inget jag stör mig på just nu. Det betyder väl i princip att jag inte har något liv. Man borde väl rimligtvis gå runt och bli störd på olika saker om man hade ett liv? Blodtrycket hålls högt liksom av egna krafter, helt utan yttre influens.

Okej, en sak har jag nog stört mig på. Jag stör mig på typer som stör sig på mig. Vem tror dom att dom är egentligen? Vet dom int vem jag är? Enligt mig så borde jag nog få cykla precis var jag vill, även om det int är någon cykelväg, utan att någon syyrsärring med pH runt 1 öppnar säften åt mig. Håll munnen fast bara så behöver ja int ta del av din andedräkt, tack! Jag är int intresserad av er respons gällande mina trafikvanor. Stör ni er på mig så ta då nervsemester och åk till Teneriffa som alla andra junttin. Mig slipper ni inte, så bättre fly än illa fäkta.

Nästa gång någon klagar på mitt cyklande så får dom hundexkrement i sitt brevinkast som present av mig. Jag vet var ditt hus bor, och vad du heter på dörren, så PAZZA ZIG!

25 april, 2008

Jag bloggar - alltså bloggar jag.

Redan dom forna sumererna filosoferade kring livets existens och andra, enligt dom, viktiga frågor. Finns det en mening med livet? Ifall det finns en mening, vad är då denna? Lönar det sig isåfall att försöka ta reda på denna mening? Mening för vem? Var får man den billigaste bärsen? Frågorna är så många och lögnerna ännu fler. Nu har jag också börjat fundera på existensen av min blogg. Om bloggen är mitt liv, vad har då mitt liv, alltså min blogg för mening?

Vissa bloggar har ju ett klart syfte. En politikers blogg har ju förstås som mål att maximera rösterna i nästa val, men detta säger ju ingen rakt ut. En hundblogg skriver sällan om delfiner, och där vill man kanske berätta om sitt intresse. Dom som skriver dagboksblogg vill av någon orsak exponera sig på nätet, och sen finns det dom som heltenkelt bara int har något annat liv. Vart vill då jag komma med min blogg och vilka behov uppfyller mitt skrivande här?

Bra fråga, fast jag själv säger det. Kanske man först borde försöka karakterisera min blogg. Här får ni läsare gärna hjälpa till. Hurudan är min blogg? Själv sku ja säga att det är en förbannat onödig blogg som ändå försöker hålla en viss klass, med en tanke bakom allt, helt utan baktanke då. (Baktanke låter egentligen ganska perverst tycker jag). Jag satsar en massa tid och energi på att försöka komma någonstans, men jag vet int vart jag vill komma. Lite som att springa runt i ett träsk och klaga på att livet är så tungt.

Eftersom jag inte tycks veta vart jag vill komma med allt detta skrivande så kanske någon annan vet eller tror sig veta? Här får ni också gärna tycka till och kommentera även anonymt. Det finns kanske en röd tråd, men vart leder den? Varför orkar ni alla läsa detta svammel då? Är ni så förbaskat intresserade av att se om jag faktiskt lyckas hitta den röda tråden och slutligen dess ände. Jag vet att ni finns där, alla lurkarna, men vad får ni ut ur detta?

24 april, 2008

Politiskt korrekt skildring av en dialog med en representant för en etnisk minoritet

Varför får kvinnor städa herrarnas omklädningsrum och duschar i simhallen men kararna får int städa kvinnornas? Blir lika förvånad varje gång jag hoppar ur duschen och någon städerska kommer där förbi med moppen. Sku säkert bli ganska rambambula om en man sku moppa där damerna duschar. Vad beror det på? Eller kanske jag inbillar mig? Kanske jag borde testa det nästa gång jag åker till simhallen...

Efter min simtur och allt bastubadande i måndags så sökte jag mig mot handfaten med tanken att dricka lite vatten. När jag sörplar i mig exklusivt kranvatten från Vandaforsen så hör jag hur någon bakom mig börjar sjunga finska tangolåtar. Denna 40-åriga sjukpensionär vill säkert helst förbli anonym, men vi kan kalla honom för Jamma. Jamma hoppar fram till handfatet bredvid mig, pumpar en himla massa tvål ur burken, och börjar tvätta sina strumpor där! Han är så ivrig så tvålen sprättar på min jacka.

Jamma är ingen blyg kille, och han vill gärna inleda en diskussion med mig. Han frågar mig om jag vet vad hans strumpor kostade. Jag har naturligtvis ingen aning, och ännu mindre bryr jag mig. 12,50€ för ett par strumpor! Kan du tänka dig! Jag försöker göra mitt bästa för att låta måttligt förvånad. Helst vill jag söka mig hemåt, men Jamma vill gärna vara min kaveri, så han fortsätter ivrigt berätta sin livshistoria för mig.

Jamma har haft en blodpropp i vaden och läkaren gav honom rådet att skaffa stödstrumpor. Dessa specialstrumpor kostar 12,50€ paret och dom får ej tvättas i maskinen, så därför tvättar han dem i simhallens handfat. Va trevligt! Jag ska också börja tvätta mina underkläder där. Kanske tillochmed på damernas sida om man vill vara riktigt modig...

22 april, 2008

Beklagar att jag klagar

Morgonen är den tid på dygnet när jag är mest konservativ så att säga. Kom int med nya förslag eller försök int testa mina gränser före klockan tolv. Helst ska du dra dig tillbaka och vara tyst! Detta har många stackare fått uppleva rent konkret genom åren. Saker jag int diggar på dagen hatar jag verkligen på morgonen. Finns det sen värre tortyr än Rap? Jag avskyr detta oljud över allt annat! Kallar int eländet för musik, för det är int musik. Rap är ett rop på hjälp. Dom som sysslar med sånt mår int bra. Dom kan int ha det bra heltenkelt, och stackarna är i akut behov av vård.

Denna ljuva aprilmorgon sitter jag på min sedvanliga plats i bussen. Höger sida, där var man sitter emot varandra. Morgonbussarna är relativt fulla så jag blir snabbt inklämd på min plats, men det gör inget för jag kan alltid blicka ut genom fönstret. När ekipaget rullar iväg så vrider chaffisen sin radio på max volym, och ni kan gissa vad för sorts "musik" han gillar att lyssna på. Jag blir helt röd i fejset och om inte jag skulle ha varit inklämd där jag satt hade jag säkert tagit mig en pratstund med chauffören. Jag väljer dock att int klaga utan lida av eländet den korta stund jag sitter i bussen. Man ska ju int klaga, för då är man en besvärlig människa och inte alls snäll. Och om man trots allt är tvungen att klaga så måst man först be om ursäkt.

Hur många i Finland klagar t.ex. på en restaurang om man inte är helt nöjd med födan? Int särskilt många sku ja tro. Och klagar man så är det högst åt sina vänner, restaurangpersonalen ger man ändå ett brett leende åt. Kanske just därför är maten i dom flesta finska restaurangerna ganska så skit, ingen har upplyst dom om detta faktum! Om man betalar så ska man int klaga, men sen kan man nog klaga om det är gratis. Som när någon försöker göra något kreativt eller uppbyggande. Då ska det jomas. Det hör till att kverulera när det är gratis, för tar man int vara på en chans när den e gratis så är man dum i huvudet.

Från en sak till en femte... Igår blev jag misstagen på stan för att vara italienare. En Tortellini trodde jag var hans kollegas, Al Dentes, son och börja snacka i obegripliga tungomål åt mig. Borde man vara arg eller glad för att bli tagen som en utomlänning i Helsingfors? Åååhå, I'm an alien...


17 april, 2008

Säkra vårtecken




Nu är det vår igen! Oj vad härligt att få trampa i all hundskit när man är ute i naturen! När man har skorna full med hundskit, då vet man att det är vår. Och våren betyder ju att snart är det sommar. Sommaren e kort, och sannolikheten för att det är bra väder just när man har semester är ganska så liten. Allt bygger ju egentligen på förväntningar. Man hoppas på att sommaren kommer att bli helt toppen. Hela vintern har man planerat och drömt om allt vad man ska göra under sommaren. Ifall man visste hur lite man egenligen får uträttat av detta så skulle man bli ganska så knäckt tror jag. Därför är det bästa att int veta, utan bara tro och hoppas.

Sålänge det finns hopp, finns det hopp...

Ett annat säkert vårtecken är ju spurguna i spårana. Man behöver int ens se dom, utan man känner av lukten att dom sitter där i bakre vagnen. Lite som skogen efter regnet. Man behöver inte se den utan man kan bara lukta sig till den. Dom flesta spårastarana är helt harmlösa, men vissa kan vara otroligt irriterande. Härom dagen satt sig en ner bredvid en tjej framför mig och börja tafsa på henne. Sjysst! Hon satt där inklämd och kunde int göra så mycket.. Jag blev lite förbannad på kuppen så han tvingades byta spårvagn. Där fortsatte han säkert med sin hobby.



(hunden på bilden sket aldrig, påriktigt)

16 april, 2008

SMS-lekar e inne

Glöm alla andra bokstavsförkortningar, SMS e inne nu och allt annat e ute! Speciellt inne är det att publicera andras SMS då. Int är man ju så dum att man publicerar egna int. Därför tänkte också jag som ett seriöst språkrör på internet publicera några SMS som jag hittade i min telefon. Brukar sällan spara meddelandena hemskt länge, men dessa råkar nu vara från den senaste tiden. Om någon känner igen sitt meddelande så kan dom fast kontakta min advokat direkt, lönar sig int att försöka ringa mig... Ring baa, int svarar ja naa!

Från: +358XXXXXX163

Ska du till Shell elder Neste å ita? Byri haa fäädi täckdiikasi vi farmi. Ska bara dra en pressu på kaffi-butkas tatchi så sparka ja igång mönkee å far på en makkaraperunat.

Från: +358XXXXXX513

Om du e osta hugg fortfarand sku du ju kuna måra fäälas jäfram me mönkee. Ja har na höiji som djiter föras ti Villnäsasas. He vaal ju grömt mytchi nättari söisleis för einvaar. Men hedii gör du bara om du tsänder för i. /Bodbacka

Från: +358XXXXXX103

Godmorgon! Det var fest igår..... Atan man har huvuddunka idag. Ligger fortfarande i sängen. /.../ Glad Påsk!

Från: +358XXXXXX919

Smakar det med öl imorgon? Helsinki beer festival?

14 april, 2008

På mogendans i Ugrerland

Det närmaste jag någonsin kommit en riktig 'lavatanssi' är väl på kvarkenfärjorna under deras guldår på -80 och -90 talen. Då när man köpte smör från Sverige och snus från R-kiosken, de va tider de... Jag hade nästan förträngt denna 'musik', och utstyrseln som folk drar på sig när dom vallfärdar till dessa tillställningar. Tydligen så klär man sig i väst och kryddar sig med grön Mennen ännu på detta årtusende. Detta fick jag bevittna i helgen när jag besökte en 'tanssiravintola' i ett väldigt urgriskt dominerat hörn av vårt idag relativt insnöade land.

När man engång besöker ett sådant ställe så borde man väl passa på att noga betrakta hur det går till när ugrerna roar sig en helt vanlig fredagskväll. Jag sätter mig alltså ner vid ett bord helt ensam en bit ifrån dansgolvet, och förundrar mig över spektaklet som utspelar sig framför mig. Traktor-Matti Meikäläinen hoppar på på dansgolvet som en brunstig älg, och hans bästa kaiffare Skoter-Paavo har redan slocknat vid sitt bord. Paavos panna vilar tryggt mot den blommiga bordsduken, men ibland vaknar han till liv och mumlar några obegripliga lockläten. Paavos flickvän Maija-Irmeli Meikäläinen (fd Bussiger) ser allmänt förbannad och farlig ut.

Snart tystnar musiken och jag ser hur en flock ugrer börjar röra på sig. Vissa av dessa söker sig också mot hörnet där jag belägrat mig på tryggt avstånd från hela härligheten. Tiden stannar liksom när jag noterar den stora ljusskylten som lyser ovanför dansbandet. Bägge ljusen "Miehet hakee" och "Naiset hakee" lyser samtidigt, och jag inser blixtsnabbt vad detta innebär ifall jag sitter kvar på min stol mycket längre. Någon från flocken kommer sannolikt att antasta mig och då är det nog en "loose-loose situation". Tackar man nej så får man på käften, och ställer man upp och dansar dessa konstiga danser så får man också på käften efter att man trampat sönder någons söndagsskor.

Bättre fly fort som Fantomen än illa fäkta, och jag spurtar alltså omedelbums mot bardisken. Väl framme vid baren märker jag att man inte alls är mera i skydd här, och jag tvingas alltså rymma från hela stället. Tryggt ute i friska lufen så känner jag hur adrenalinet pumpats ut i hela kroppen av tanken om vad som kunde ha hänt ifall jag inte reagerat såpass instinktivt och impulsivt. Tur att man har en viss självbevarelsedrift och att inget värre hände. Stanken av grön Mennen borde ha fungerat som en varningssignal, men man lär väl sig av sina misstag...

08 april, 2008

Efter mogen kommer rutten


Det kommer väl en fas i livet när ens jämnåriga kamrater börjar stadga sig och bilda familj osv. Först förlovar man sig och sen gifter man sig och sen skaffas det barn, vissa fler andra inga. Ofta när man är i detta skede av livet så börjar man fundera lite djupare på saker och ting, så gör också jag. Är det bara jag som funderat på ursprunget av orden 'förälska sig' och 'förlova sig'? Ser någon sambandet mellan dessa och förtala, förarga, förbanna, förblinda och försäga sig? Man kan göra listan hur lång som helst; föröka, förpesta, förödmjuka, föröda, förvålla, förivra och förirra sig osv osv... Kanske det finns någon gammal visdom här som fallit i glömska? Jag menar, det kan ju int vara bara av slumpen som dessa samband existerar.

Jag känner mig faktiskt ganska mogen och vuxen just nu. Ett säkert tecken på detta är ju att man är förbannat tråkig, har förbannat tråkigt och dessutom saknar ett liv. Denna insikt kom jag till i lördags när jag ensam satt och kollade på lottodragningen fast jag inte lottat på säkert 10 år. Sen när man ser dom rätta numren där så funderar man att 'tänk om jag sku ha vetat detdär...'. Förstås är det otroligt intressant att kolla ifall någon faktiskt fått 7-rätt! Underhållning på hög nivå. Jag har faktiskt också skaffat det gröna Sokoskortet nu. Jag orkade stå emot i många år, men nu är jag stolt delägare av andelslaget. Vuxen-, samt bonuspoängena bara rasar in. Tjingtjing!

(hunden på bilden har fortfarande inget att göra med resten av texten)

04 april, 2008

Varning för svaga isar

Punkka i Munkka



Ibland kan man få inspiration att börja röra på sig lite mera. Jag har fått en sådan inspiration, och som en del av mitt nya liv hade jag bestämt mig för att börja cykla till jobbet. Därför handla jag igår en väldigt vit cykel från hulabaloodagarna med dom gula plastpåsarna. Olyckligtvis hann jag inte få den ens hem innan den första punkteringen var ett faktum. Är detta Allahs sätt att säga åt mig att jag borde hålla mig till bussen?

Situationen var ganska ny för mig; 8 km hemifrån och med punktering. Vad borde man göra? Jag hade ju förstås inga verktyg eller däckrepareringsgrejer med mig. Försökte få den in i spårvagnen men det föblev bara en idé. Chaffisen gilla int min idé alls. Fanns ju int så mycket andra alternativ än att ta en taxi, men också detta visade sig vara svårt. Int lätt att hitta en taxi som vill transportera cyklar. Jag tror att det är int meningen att man ska cykla heltenkelt. Iallafall int nykter...

(hunden och bron på bilden har ingenting att göra med punkteringen)

03 april, 2008

Estland - Som hemma fast annorlunda



12 bilder säger förbannat mycket mera mera än en buss full med finnar i morgonrusningen. Klicka på bilden för att få upp en större version.

01 april, 2008

Jag krockade med en UFO

- Sekreteraren: Skämtar du? Dethär är väl ett aprilskämt?
- Jag: Nää, ja skrota nog hyrbilen, det är inget skämt.

Jag skämtar int på första april. Det är en amatörgrej, lite som att festa på nyår och att ge presenter på Julafton. Fast ibland så önskade man att det man sagt faktiskt vore ett skämt. Men å andra sidan, visst är det roligt att fylla i blanketter för försäkringsbolaget och försöka berätta vad som hände.

"Nåå, det var nu en UFO som träffa i bilen å sen gick lite grejer sönder..."

Jo, oskämtat så var det egentligen en UFO, för jag vet inte vad det var som träffa i bilen igår på motorvägen. Bilen som körde framför mig körde på nån grej som låg på vägen och den slungades den i min bil. Hann aldrig se vad det var, så därför var det en Unidentified Flying Object.