11 mars, 2008
Om att förstå saker
Ibland så undrar man bara. Vad, hur, varför? Frågorna är så många men svaren så få. Jag vill gärna förstå människor, men ibland så lyckas jag heltenkelt inte ens i mina vildaste fantasier. Visst är det samtidigt befriande att inse ens egna begränsningar, att man är en vanlig människa som bara står där och gapar utan att veta om man borde göra något, och isåfall vad? Jag har rätt att inte förstå allt, jag förväntas inte förstå allt, jag får vara hjälplös. Poängen är inte alltid att förstå, poängen är att man tänker efter och kanske inser att man inte förstår. Förstår man det så har man förstått saken rätt.
Bilden är från Backasgatan 49, Helsingfors.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
"Aj fan, vi flyttar nästa vecka. Va ska vi göra med moffas gamla fötölj?"
"Ingen fara. Allt går att spolas ner i vessan!"
Det var kaktuskatten som sa det....
Sådär kunde det se ut bakom vår högklassiga högstadium i Petalax också. Siisti.
Jag satt mig nästan ner där... nästan...
För att du annars bara råka rulla ner i diket?
Nu ska vi int vara stora i mun å dra långtgående slutsatser... :)
Jag är väl aldrig stor i mun? Och jag drar i alla fall ALDRIG långtgående slutsatser. Bara i den mån som är normalt för att vara en neurotisk kvinna.
Men vad väntar du dig att man skall tro då? Det ligger en fotölj i diket och du sätter dig nästan? Ska man kanske anta att du var ner i diket och gluttade efter din plunta? :)
Nu ska vi int anta saker! Vi ska vara snälla åt varann och int incinuera någo dumma saker, och koppla ihop mig med någo idikestrillande eller pluntor! :)
Naah, ha en UNDERBAR dag då :) Pussokram //Sara
E de tillräckligt snällt då? ;) Men alltså... jag vet ju att du letar pluntor. Och bevisligen är lite frestad på diken ändå. Men, en sak, käre Tapza... Du verkar ha levt för länge i Helsingfors, det heter INTE "Vara snälla ÅT varann"; det heter ju "MED"! Jisses ;)
Ja ha hitta tmin pluntta och lugnat ner mig. Kanske du borde lugna ner dig lite nu å... :-)
Men jag e ju hyperaktiv tonåring :)
Ojdå! Det hade jag helt glömt bort :-)
Skicka en kommentar