Tvångsdejt

Det hände sig härom veckan att min bror var på besök hos mig. En dag fick han en idé att han vill ha dreadlocks, ni vet, sånadär rastaflätor. Nå, han hitta ett ställe här i Hufvudstaden som var relativt förmånligt och bestämde sig för att fixa flätorna där. Eftersom det tar typ halva dagen (6-8 h) att fixa ihop dreadlocks så behövde han min hjälp med att föra mat åt honom. Jag passar på att sitta ner och smalltalka med den Afrikanska kvinnan som äger stället, samtidigt som jag för mellanmålet åt brorsan.

Rastafrisörskan frågar en massa frågor av mig samtidigt som hon rullar ihop flätorna åt brorsan. "Är du gift? Har du barn och familj? Tänker du skaffa familj?". Jag svarar utan att tänka så mycket... "Nää, nää, tjaa kanske". Nu har hon mittiallt lösningen på mina 'problem'. "Jag har en syster som skulle passa dig perfekt! Vänta så får du tala med henne!" Kvinnan överräcker mig telefonen och säger att jag ska snacka på engelska. Jag försöker tynga ur mig några ord som: "ööh, hej... vem är du?".

Efter att jag snackat med systern så ringer kvinnan nästa samtal, till sin mamma. Plötligt säger hon också att mamman vill snacka med mig... på engelska. WTF!?!?! Jag fortsätter i samma stil: "ööh, hej... vem är du?". Efter att jag snackat med mamman så säger hon att hennes syster som jag var i telefon med nyss är påväg till frisörssalongen och hon skulle gärna vilja träffa mig. "Hon har ett barn från förr, men om du vill ha egna så går det nog säkert att fixa..."

Man blir ju rädd med mindre, typ. Sen så har dom tydligen redan kommit överens om att jag ska komma på besök hem till dom samma kväll för att träffa hela familjen och alla barnen. Urk! Plötsligt kommer jag på att jag har andra planer, för typ resten av mitt liv. Jag ursäktar mig och säger att jag måst tyvärr åka hemåt nu. Kvinnan ger mig sitt telefonnummer och ber mig ringa sen när jag har tid. Försöker säga att jag har ganska mycket just nu... Jag åker iväg hem, helt skräckslagen. Så kan det gå när kulturer krockar...