08 juli, 2008

Case Sideby

Som kanske ingen vet så slog jag senaste fredag nytt personbästa! Nitton dagar jobb i streck... Efter detta proletariatets marathon kände jag mig smått psykiskt och fysiskt utmattad kan man väl lugnt påstå. Därför verkade det helt naturligt att över helgen söka sig till något väldigt avsides ställe för att få ladda batterierna så att säga. Hittade ingen Avsidesby på kartan, men det närmaste jag kom var Sideby. Med sina knappa hundra invånare verkade detta som ett bra val om man vill vara ifred. Vill man dessutom bo riktigt isolerat i Sideby så blev jag tipsad om att man kan faktiskt hyra in sig på det lokala pensionärshemmet. Låter som en vinnande grej dethär, något man definitivt bör testa på så länge man inte själv äger en rullator.



Denna helg gick jag under täckmanteln Herr Gullberg. Eftersom jag ville vara helt ostörd hela veckoslutet så var det förstås viktigt att gå under någon annans namn. Sideby är såpass litet att dit hittar ingen tv-licens kontrollant eller Jehovas vittne. Ingen som alltså knackar på dörren i pensionärshemmet, annan än högst liemannen då. Perfektimento! Jag gillar människor bara jag int behöver se dom! Till min stora glädje så stagnerade rullatorrallyt runt pensionäsrshemmet förvånandsvärt tidigt på fredagskvällen. Folk håller väl på att bli gamla konstatera jag.



Som bevis på att jag bott där har ni här kvittot på min vistelse.




I Sideby är inte bara gräset grönare, utan även golv och väggar! Allt är grönt - tänk va skönt! Fast byn är såpass liten så har man ändå en byabutik och hela två banker! Tryggt att veta att jag kan tömma kontot även här om ett sånt behov plötsligt skulle uppstå. Kanske därför madrasserna är så små här när alla har pengarna på banken? Med dagens skyhöga bränslepriser och ständigt trytande budget för polismyndigheten så kan man fråga sig om det vore värt att rycka ut ifall en av bankerna i denna avlägsna by skulle utsättas för rånförsök. Polisen hinner int ens fram innan deras budget överskrids.



Summa summarum så kan jag väl säga att denna helg var i en klass för sig. Ett oförglömligt veckoslut fast jag knappast kommer ihåg vad som hände. Ett stort tack till arrangörerna för denna byatrip! Sideby är inte skam och fy! Men utvilad är jag nog inte efter detta äventyr...

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jadu, detdär låter ju... finfint...
Kvittot gjorde mig litet paff faktiskt. Du är en erfarenhet rikare! Ganska bilit edeenand också.
Förresten. Lammkött som du måste ju ha varit en riktig popularitet för damerna på pensionärshemmet! Kanske du fick med dig en pannlapp eller dylikt hem, som minne?

tapZa sa...

Jag fick med mig hem en minnesförlust. Någon pensionärerna tydligen har av i överflöd och gärna delar med sig...

Anonym sa...

Jo, jag glömde varna dig om detdär med minnesförlusten! Det lär vara en riktig epidemi där för tillfället!

För övrigt har innevånarna i byn förbryllat sig över en ny typ av ägg som dom har hittat i mängd och massor. En del tror att det är en muterad sort av storskarven som fortplantat sig snabbt på veckoslutet. Äggen är vita och perfekt runda, men ytan är deformerad av ca 1 mm djupa gropar jämt och symmetriskt fördelade över hela ytan. Själv anser jag att det är ytterligare ett exempel på de drastiska förändringar i den lokala ekologin som klimatförändringen drar med sig.